Statssekreteraren Samuel Månsson Agriconius,
Samuel Åkerhielm den äldre
f. 1639, d.1702
adlad Åkerhielm 1679
Samuel föddes i Åkers kyrkoherdeboställe 1639. Hans föräldrar var prosten Magnus Jonae Agriconnius och Sofia Kempe. Den första undervisningen fick han hemma av sina föräldrar. Vid 7 års ålder började han i skola Strängnäs, för att sedan fortsätta sin skolgång i Nyköping.
Han började vid Uppsala universitet vid 18 års ålder 1657.
När hans far dör 1655 tvingas han att låna pengar av sina systrars arv för att kunna ha råd att slutföra sin skolgång och för att studera vid universitet.
Under åren 1664 – 1671 är han informator åt olika svenska adelsfamiljer som befinner sig ute i Europa. Under tiden som informator lär han känna flera framstående familjer som han undervisar hos. Tack vare denna undervisning blir han känd som en duktig och driftig person.
Han återvänder till Sverige 1671 tillsammans med Karl Bonde som han har haft som elev. Karl Bonde blir omedelbart utnämnd till kansliråd, medan Samuel Agriconnius blir handsekreterare åt rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie, tack vare sina befattningar som informator utomlands.
I april 1671 blir han auskultant, en lärlingsbefattning utan lön, vid Svea Hovrätt. Svea Hovrätt var under den här tiden Sveriges högsta juridiska instans.
Det var under tiden som handsekreterare hos de la Gardie som Samuel Agriconnius lyckas att få sin syster Anna att börja som hovdam åt de la Gardies fru, prinsessan Maria Eufrosyne av Phalz-Zweibrücken, som var syster med Carl X Gustaf.
Eftersom Samuel Agriconnius var språkkunnig och hade god kännedom genom sina resor om de olika ländernas förhållanden i Europa, blev han utsänd att vara sekreterare vid Sveriges olika ambassader. 1672 är han ambassadsekreterare vid ambassaden i London, för att sedan vara ambassadsekreterare vid ambassaden i Holland.
1676 kallas han till fredsförhandlingarna i Nijmegen av chefen för den svenska förhandlingsdelegationen Bengt Oxenstierna, för att bli dess sekreterare,
När frederna är klara 1679 blir han sänd som resident (stadigvarande bosatt) till Danmark.
De bägge ambassadörerna under fredsförhandlingarna i Nijmegen, Bengt Oxenstierna och J Olivekrans skrev till kungen och sade att Samuel Agriconius borde anställas i Kungl. Maj:ts kansli som sekreterare.
Den framstående duglighet och skicklighet på det utrikespolitiska området som Samuel visat gav nu sin belöning.
Samuel Agriconius blev adlad för sina förtjänster 7 december 1679, han antog namnet Åkerhielm vid adlandet. Åker efter den socken han var född i och vapensköldens tre ax efter Åkers härads tre ax.
Samuel Åkerhielm fick nu mer maktpåliggande uppdrag, detta framför allt när det gällde avtal och förhandlingar med utländska makter, här ansågs han nästan oersättlig pga sin stora erfarenhet med dessa frågor.
Under början av 1690-talet kom Samuel Åkerhielms position inom kansliet att ökas, så att han ansågs vara nummer två under rikskanslern Bengt Oxenstierna.
1693 skrev den danske ministern hem till Köpenhamn och sade att Åkerhielm tillsammans med Oxenstierna dolde mycket för den svenske kungen. Detta innebar att de kände till mycket mer än kung Carl XI och riksrådet.
1697 rapporterar den danske ministern till Köpenhamn, att han under ett möte med riksrådet K Bonde, hovkanslern Bergenhjelm och sekreteraren för utrikes ärendena Samuel Åkerhielm. Han kom därvid fram till att de två förstnämnda "intet kände till, men Åkerhielm allena, som var dem adjungerad och som ej suttit med i konference tidigare kände till det mesta, eftersom han ofta blivit ombedd att taga reda på saker av Bengt Oxenstierna".
1697 blir Samuel Åkerhielm utnämnd till direktör över postväsendet i riket och dess underliggande provinser med samtidigt tjänst i kansliet. Han låter införa de första poststämplarna i Sverige, för att inte något bedrägeri med avgiften ska kunna ske.
En stämpel med bokstaven A, används för fribrev och en stämpel med bokstaven B används för betalda brev.
År 1700 blir han utnämnd till statssekreterare av Karl XII.
Kungen hade tänkt sig att under sitt stundande fälttåg, (det som kom att sluta med Poltava och Bender), att han skulle åtföljas av sina föredragande i inrikesärenden, Carl Piper och för utrikesärendena Thomas Polus samt av statssekreteraren
Samuel Åkerhielms roll skulle vara att bistå Polus samt att föra protokoll och upprätta skrivelser för kontakterna med främmande länder.
Både Polus och Åkerhielm tvangs av hälsoskäl att stanna kvar i Sverige.
Samuel Åkerhielm avlider 18 juni 1702.