Släkten Åkerhielm

Släkten Åkerhielm härstammar från skattebonden och länsmannen Joan Olofsson (död ca 1561),

han ägde Skäggesta gård i Åkers socken i Södermanland. Hans sonsons son prosten magister Magnus Agiriconnius (död 1655),

var far till statssekreteraren Samuel Agriconius (1639-1702),adlad Åkerhielm 1679.

 

Vid adlandet tog Samuel Agriconius namnet Åkerhielm och Åkers härads tre ax till sitt adelsvapen.

 

Samuel Agriconius Åkerhielm hade en syster Anna Agriconica, som var en mycket lärd och vittberest kvinna. Hon blev 1691

adlad eller som det hette, upptagen i sin brors adelskap.

Anna Agriconica Åkerhielm är den enda svenska kvinnan som har blivit adlad av egna förtjänster i Sverige.

 

Samuel Agriconius Åkerhielms äldste son, Samuel Åkerhielm, (1684-1738) blev friherre 1731 och anfader för den friherrliga ätten Åkerhielm af Maregrethelund efter hans säteri Margegrethelund i Österåker, Uppland.

 

Samuel Agriconius Åkerhielms yngste son, Lars Åkerhielm, (1695-1767), blev friherre 1751 och

anfader för den friherrliga ätten Åkerhielm af Blombacka, efter hans gård Blombacka i Västergötland.

 

En styvson till Samuel Agriconius Åkerhielm, Jacob Hertzen, ( 1674-1733), blev 1704 adopterad på sin styvfars, Samuel Agriconius Åkerhielms adelskap. Jacob Hertzen tog namnet Åkerhielm vid adoptionen av adelsskapet, han blev anfader för den adliga adopterade

ätten Åkerhielm.

 

Jacob Hertzens Åkerhielms sista ättlingar i Sverige emigrerade till USA i slutet av 1800-talet.