Jakob Hertzen Åkerhielm, den adopterade ätten Åkerhielm

 f 1674 d 1733

Jakob Hertzen Åkerhielm (d y) föddes i mars 1674 i Göteborg, han var son till Jakob Hertzen (d ä). Jakob Hertzen (d ä) hade invandrat från Holland 1628, han var född i Herzogenbusch (därav namnet).

Jakob Hertzen, d ä hade gift sig 1673 med Katarina Larsdotter Mollsdorff i hennes första äktenskap. Jakob Hertzen d ä dog efter bara två år, 1675.

Katarina Larsdotter Mollsdorf gifte om sig efter ett års som änka 1676, med Samuel Agriconius Åkerhielm d ä.

Samuel Agriconius Åkerhielm kom att adoptera Jakob som sitt eget barn och svarade för hans uppfostran tillsammans med sina egna barn.

Jakob Hertzen dy kom att studera vid Uppsala och Åbo akademier, efter sina blev han auskultant (obetald yngre tjänsteman) i bergskollegium (den myndighet som övervakade all gruvdrift i Sverige) 1693. Han gjorde därefter en längre studieresa till Hartz och de sachsiska bergsverken, när han återkommer till Sverige 1697 blev han förordnad till stipendiat ( betald tjänsteman) vid bergskollegium. Den 9 mars 1699 blir han bergmästare i Nora, Linde, Lerbäcks och Karlskoga bergslager. Som bergsmästare hade han att ha hand om tillsynen över av gruvbrytningen i sitt område. Jakob Hertzen hade ett rykte om sig att var mycket nitisk i handhavandet av sitt bergmästarämbete, liksom i det överjägmästarämbete ,som medföljde.

Jakob Hertzen "höll en väldig räftst med de gruvfogdar och skogsavverkare och kolhandlare". Under sin tid utfärdade han många föreskriter och rättegångar mot de som var försumliga.

I mars 1704 blir Jakob adopterad på adliga ätten Åkerhielm, anledningen var att han var adoptivson åt Samuel Åkerhielm d ä och de gärningar som Samuel d ä hade gjort för Sverige.

1712 lämnar han bergmästarämbetet och blev utnämnd till överjägmästare i Närke och Värmland, han skulle då ha uppsikt om de allmänna skogar men även enskilda skogar.

Den 21 december 1719 erhöll Jakob "karaktär och rang" som major.

I december 1732 begär Jakob Åkerhielm avsked han avked,han erhöll i sitt avsked bergmästares titel.Han begär vidare i sitt avsked att hans son Karl ska efterträda honom som bergmästare, en begäran som bifalls.

Jakob hade gift sig 13 februari 1700 med Elisabeth de Beche, hon var född 3 juni 1679. Hennes far Gillis de Beche, som bruken Nävekvarn och Broxvik, ansågs vara "den rikaste bruksägaren i Sverige på sin tid".

Jakob hade 1712 då han tog avsked från bergmästareämbetet inköpt gården Hjälmarsberg, utanför Örebro och även Vrena egedom

Hjälmarsberg blev den adliga ättens stamgods i mer än 100 år.

Jakob ansågs vara en sträng herre som dessutom var härsklysten och var allmänt fruktat i sin hemsocken Almby. En sägen om honom var att Gud straffade honom, att det blev missväxt ett år och på hela Hjälmarsberg mognade det bara tre ax. Det var på detta sätt han fick sitt vapen.

Jakob avled 1733 endast 59 år gammal och blev begraven i Almby kyrka, hans fru Elisabeth flyttade till Vrena och avled 1760och hon blev begraven i Almby kyrka.