Generalen friherre Lars Åkerhielm af Blombacka
f. 1695, d.1767

 

Lars Åkerhielm föddes den 24 februari 1695 i Stockholm, när han var sju år gammal dog hans far.
1707, 12 år gammal började han att studera i Uppsala. 1710 antas han som volontär vid Livgardet för att bli officer.

Följande år 1711, 16 år gammal, blir han utnämnd till fänrik vid Kungliga Södermanlands regemente

 

Under hösten 1711 skickas regementet till Stralsund, som var belägrat av ryssar, sachsare och danskar. Stralsund och en stor del av Pommern tillhörde då Sverige och under denna tid rasade det Stora Nordiska kriget (1700 – 1721).

 

20 december 1711 deltar han i slaget vid Gardebusch, i Holstein, detta slag kom att bli det sista slag som Sverige vann under den svenska storhetstiden

Sverige lyckades dock inte utnyttja denna seger, utan måste till retirera till fästningen Tönningen,
Schleswig-Holstein, där svenskarna kapitulerar i maj 1713.

Vid kaptiulationen av fästningen blir Lars dansk krigsfånge.

 

Under det kommande året 1714 lyckas han dock fly och komma tillbaka till Sverige. När han återkommer till sitt regemente i juni 1714 blir han befordrad till löjtnant.

 

Under hösten 1714 blir regementet beordrad att försvara Roslagen mot Ryssarnas härjningar.
1715 fick han av sin regementchef vitsordet han var "värd conserveras med K. Maj:ts nådiga konfirmation".

 

1716 blev han befordrad till kapten av andra klassen, året efter 1717, deltar han i kriget mot Norge.

1717 blir han utnämnd till kompanichef för Nordmarks kompani i Närke-Värmlands regemente.

 

Vid Fredrikshald 1717, blir han sårad tre gånger av gevärskulor, dessa gevärskulor återfinns i Blombacka-ättens vapen. Dessa skottskador medförde att han blev halt, och han transporterades över till kavalleriet.

Den 26 mars 1717 är han ryttmästare vid Västgöta kavalleri, han deltog under fälttåget i Norge och belägringen av Fredrikshald 1718 i detta förband.

(När freden intäder efter Karl XII död 1718, varvar Lars det militära livet med att bli en aktiv politiker.)

 

1721 gifter sig Lars med Margaretha Göthenstierna, det är genom familjen Göthenstierna som Lars senare kommer att ärva herrgården Blomback i Västergötland.

 

Vid Riksdagen 1723 framträder Lars för första gången på på Riddarhuset, i protokollet av
den 31 januari är han med i dsikussionenerna av ledamöter till krigsdeputationen.
Det var frågan om ledamöter av adeln som hade begått vissa förseelser under kriget om dessa också skulle inväljas i krigsdeputationen.
Han menade att dessa ledamöter också skulle bli sina egna domare.

1731 är han engagrerad i frågan att skaffa de hemvändande krigsfångarna från Ryssland bättre understöd och villkor. Många hade varit krigsfångar i Ryssland sedan slaget om Poltava 1709.

I april 1731 blir han invald i "depurterade över kollegiarnas och landshövdingarnas instruktioner".

1732 avlider hustrun Margaretha
I sin allmänna politiska hållning anslöt han sig till mösspartiet och vid 1738 års riksdag blir han invald i det mäktiga sekreta utskottet. Hans äldre bror Samuel var sedan tidigare en mäktig ledamot av det sekreta utskottet.

1746 blev han överste och regementschef för Nylands och Tavastehus läns dragoner, efter att ha blivit överstelöjtnant 1743 och major 1734.

Vid den betydelsefulla riksdagen 1746-1747 har hans bror Samuel blivit mösspartiets viktigaste medlem mot hattpartiet och Arvid Horn..

Lars har nu blivit som en av de viktigaste ledamöterna i mössorna i det sekreta utskottet, när nya riksråd skulle utses var Lars en av de tänkbara kandidaterna, men han avböjde sin kandidatur.

21 oktober 1746 blev han vald till deputerad för reglering av statsinkomsterna, han var den förste att ge luft åt Rysslands inblandning i Sveriges inre angelägenheter.

1747 blev han generalmajor av kavalleriet.

21 november 1751 vid kung Adolfs kröning blir Lars friherre, Lars nya ätt kom att kallas för
Åkerhielm af Blombacka efter hans gods Blombacka i Västergötland, året efter 1752 introduceras på Riddarhuset, med nummer 232.

Under riksdagen 1751-52, blev han uppsatt som kandiadat till lantmarskalk för mösspartiet.
Hattpartiet vann valet och H. Gyllenborg blev återvald.

1755 blir han generallöjtnant i kavalleriet

I 1757 års krig(Pommerska kriget 1757-1762) mot Preussen blev Lars Åkerhielm utsedd till generallöjtnant, men han bröt bröt benet i början av år 1758 och måste därför återvända hem till Sverige.

1759 blir han chef för de gröna dragonerna eller Bohus dragoner.

Året efter, 1760, genom tjänstebyte blir han chef för det Gula husarregementet.

1762 blir han general av kavalleriet.

1764 vid 69 års ålder drar han sig tillbaks till sin gård Blombacka.

 

Lars dör på Blombacka tre år senare 1767.